This thesis aims to explore the doctoral co-supervisor’s experiences at the beginning of the supervisory career. The specific role of the novice co-supervisor remains largely underexplored. Therefore, the overarching research question guiding the thesis is: How do novice doctoral co-supervisors in Swedish universities perceive their initial years of their doctoral supervision careers? As doctoral supervisors operate on an international stage, doctoral supervision in Sweden can be seen as an example. The thesis consists of four papers. It is based on a survey of 192 co-supervisors at 14 universities, 5 focus groups from one university, 25 in-depth interviews from two universities, and various legal sources. The papers are connected through a sociological conceptual framework,‘local sociology’, which describes how identities are formed. First, the thesis explores the collective identity manifested in legislation, local guidelines and role expectations where the co-supervisor is relatively invisible. Despite this, a collective identity emerges, positioning the co-supervisor as responsible yet loyal. Following this, the reflective individual identity is also revealed, shaped by feedback from others. Here, a clear ambivalence between the role of a successful researcher and a good supervisor becomes evident. Novice co-supervisors strive for smooth, supportive relationships and may therefore adopt the identity of mediator. In summary, becoming a co-supervisor is a significant challenge. The insights from this research can help develop future support systems for the novices. This may be beneficial to them and their PhD students.

Denna avhandling syftar till att utforska forskarhandledarens erfarenheter i början av sin forskarhandledarkarriär. Den nyblivna biträdande handledarens specifika roll är fortfarande i stort sett outforskad. Därför är den övergripande vägledande forskningsfrågan för avhandlingen: Hur uppfattar novisa biträdande forskarhandledare vid svenska universitet de första åren av sin forskarhandledarkarriär? Då forskarhandledare verkar på en internationell arena kan forskarhandledning i Sverige ses som ett exempel. Avhandlingen består av fyra artiklar. Den bygger på en enkätundersökning av 192 biträdande forskarhandledare (bihandledare) vid 14 universitet, 5 fokusgrupper från ett universitet, 25 djupintervjuer från två olika universitet samt ett antal rättskällor. Artiklarna hänger samman genom ett sociologiskt konceptuellt ramverk, ’lokal sociologi’, som beskriver hur identiteter formas. Först utforskas den kollektiva identiteten som manifesteras i lagstiftning, lokala riktlinjer och rollförväntningar där bihandledaren är relativt osynlig. Trots detta framträder en kollektiv identitet som framställer bihandledaren som ansvarsfull men ändå lojal. Efter detta visas också den reflekterande individuella identiteten som formas av feedback från andra. Här finns en tydlig ambivalens mellan rollen som framgångsrik forskare och god handledare. Novisa bihandledare strävar även efter smidiga, stödjande relationer och kan därför anta identiteten som mediator. Sammanfattningsvis, att bli en ny biträdande handledare är en betydande utmaning. Insikterna från avhandlingen kan bidra till att utveckla framtida stödsystem för novisa bihandledare. Detta skulle gynna såväl dem som deras doktorander.