Introduction: Even though Sweden is usually considered to ensure a good and safe work environment, recent studies have highlighted problems with a culture of silence and silenced voices at work. This licentiate thesis explores the work environment in two studies, and in two separate study populations. Coming from the perspectives of both persons with transgender experiences and first-line managers, this thesis explores ways of managing openness in the workplace regarding gender identity and ‘employee voice’. This thesis considers various factors and conditions in the work environment and the perspective of theoretical frameworks such as heteronormativity, gender theory, ‘employee voice’, ‘inclusive leadership’ and psychosocial safety climate. Aim: The overall aim of this licentiate thesis was to explore openness at work, in terms of gender identity and employee voice, and how openness was influenced by various factors and conditions. Methods: Applying a qualitative approach, this licentiate thesis included two interview studies and 55 interviewees. Study I explored motives for how persons with transgender experience managed openness of gender identity and transgender experience at work. In study I, applying the theoretical framework of ‘doing gender’ and heteronormativity, thematic analysis was conducted inspired by Braun and Clarke. Study II explored first-line managers and their view on shaping inclusive communication climate for ‘employee voice’ in the workplace. Analysis was made applying Grounded Theory inspired by Charmaz. The findings were compared and discussed with existing theoretical models such as 'inclusive leadership', in relation to the concept 'culture of silence ' or ‘employee voice’ and psychosocial safety climate. Findings: Study I, which explored transgender people’s work environment, revealed three ways of managing openness: being open, doing stealth and being private. The strategies behind these ways of managing openness were grouped into four motives: being a role model, a drive to be accepted, fear of discrimination and microaggressions and organisational and social facilitating conditions. There was an interplay between work life and social contexts involved. In order to be able to be open, the findings revealed a need to ensure preconditions such as a safe organisational and social work environment. Study II, which explored the work environment of first-line managers, presented a model explaining how different conditions could result in different ways of managing openness in terms of ‘employee voice’. When first-line managers experienced a psychosocial safety culture, the possibility and opportunity to be open increased. Conclusion: This licentiate thesis contributes to the understanding of how various factors and conditions influence the study participants within the work environment regarding openness in terms of gender identity and employee voice. The findings of this licentiate thesis imply that a comprehensive policy framework, communicated by supportive management at all levels, could facilitate a work environment that invites voice and openness on sensitive topics. 

Inledning: Trots att Sverige vanligtvis anses ha en god och säker arbetsmiljö har nyligen genomförda studier visat på problem med tystnadskultur och tystade röster på arbetsplatsen. Denna licentiatavhandling undersöker arbetsmiljön i två studier och i två separata studiepopulationer. Utifrån perspektiven hos personer med transerfarenheter och första linjens chefer undersöker denna avhandling olika sätt att hantera öppenhet på arbetsplatsen när det gäller könsidentitet och ”medarbetareröst”. I avhandlingen beaktas olika faktorer och förhållanden i arbetsmiljön utifrån teoretiska ramverk som heteronormativitet, genusteori, ”medarbetareröst”, ”inkluderande ledarskap” och psykosocialt säkerhetsklimat.

Syfte: Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling var att undersöka öppenhet på arbetsplatsen, i termer av könsidentitet och medarbetareröst, och hur öppenhet påverkades av olika faktorer och förhållanden.

Metod: Denna licentiatavhandling har en kvalitativ ansats och omfattar två intervjustudier och 55 intervjupersoner. Studie I undersökte hur personer med transerfarenhet motiverade hur de hanterade öppenhet om könsidentitet och transerfarenhet på arbetet. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket ”doing gender” och heteronormativitet genomfördes en tematisk analys inspirerad av Braun och Clarke. Studie II undersökte första linjens chefer och deras syn på hur man skapar ett inkluderande kommunikationsklimat för ”medarbetarnas röst” på arbetsplatsen. Analysen gjordes med hjälp av Grounded Theory inspirerad av Charmaz med ett induktivt tillvägagångssätt, som i ett senare skedeutvecklades till en empiriskt baserad modell som 

förklarar resultaten av denna studie. Resultaten jämfördes och diskuterades med befintliga teoretiska modeller som ”inkluderande ledarskap”, ”medarbetareröst” och psykosocialt säkerhetsklimat.

Resultat: Studie I, som undersökte transpersoners arbetsmiljö, visade på tre sätt att hantera öppenhet: att vara öppen, att smyga och att vara privat. Strategierna bakom dessa sätt att hantera öppenhet grupperades i fyra motiv: att vara en förebild, en strävan efter att bli accepterad, rädsla för diskriminering och mikroaggressioner samt organisatoriska och sociala förutsättningar som underlättar. Det fanns ett samspel mellan arbetsliv och sociala sammanhang. För att kunna vara öppen visade resultaten att det fanns ett behov av att säkerställa förutsättningar som en trygg organisatorisk och social arbetsmiljö. I studie II, som undersökte arbetsmiljön för första linjens chefer, presenterades en modell som förklarade hur olika förutsättningar kunde leda till olika sätt att hantera öppenhet i termer av ”medarbetarröst”. När första linjens chefer upplevde en psykosocial säkerhetskultur ökade möjligheten och förtroendet att vara öppen.

Slutsats: Denna licentiatuppsats bidrar till förståelsen av hur olika faktorer och förhållanden påverkar studiedeltagarna inom arbetsmiljön när det gäller öppenhet i fråga om könsidentitet och medarbetarinflytande. Resultaten av denna licentiatuppsats tyder på att ett omfattande policyramverk, kommunicerat av en stödjande ledning på alla nivåer, skulle kunna underlätta en arbetsmiljö som inbjuder till inflytande och öppenhet kring känsliga ämnen.