I byggbranschen upprepas ofta samma typer av misstag från projekt till projekt, vilket medförförluster i tid, pengar och kvalitet. Denna uppsats undersöker hur systematisk erfarenhetsåterföringfungerar i praktiken inom byggproduktionen. Syftet är att identifiera hinder, möjligheter ochförbättringsområden för att bättre ta tillvara på lärdomar från tidigare projekt.Studien baseras på kvalitativa intervjuer med yrkesarbetare, arbetsledare, produktionschefer och andramedarbetare. Resultaten visar att erfarenhetsåterföring främst sker informellt och personbundet. Detsaknas gemensamma rutiner, tydliga ansvarsfördelningar och långsiktiga strukturer för attdokumentera och sprida lärdomar. Tidsbrist, otydligt ledningsstöd och bristande uppföljning utgörcentrala hinder.Trots dessa utmaningar finns en stark vilja bland de intervjuade att utveckla arbetet mederfarenhetsåterföring. Det finns också en öppenhet för digitala lösningar förutsatt att de är enkla,relevanta och integrerade i det dagliga arbetet. Uppsatsen avslutas med förslag på åtgärder för attstärka det organisatoriska lärandet.

In the construction industry, similar types of mistakes are often repeated from project to project,resulting in losses of time, money, and quality. This thesis investigates how systematic knowledgetransfer and lessons learned are applied in practice within construction production. The aim is toidentify obstacles, opportunities, and areas for improvement to better capitalize on experiences fromprevious projects.The study is based on qualitative interviews with skilled workers, site managers, productionmanagers, and other project team members. The findings reveal that knowledge transfer primarilyoccurs informally and is closely tied to individuals rather than being embedded in a structuredprocess. There is a lack of shared routines, clearly defined responsibilities, and long-term systems fordocumenting and disseminating lessons learned. Time constraints, unclear leadership support, andinsufficient follow-up emerge as key challenges.Despite these difficulties, there is a strong willingness among the interviewees to improve themanagement of lessons learned. There is also openness toward using digital tools, provided they areuser-friendly, relevant, and well integrated into daily workflows. The thesis concludes withrecommendations for strengthening organizational learning.