Denna undersökning syftar till att ge en bild av rollfördelningen inom den svenska högskolesektorn. Betoningen är på de förväntningar som finns på olika typer av lärosäten och vilka utfall och effekter som lärosätenas verksamhet ger upphov till. Fokus för rapporten är fallstudier av fyra lärosäten – Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet samt Högskolan i Halmstad – som vart och ett tillhör en grupp av lärosäten med varierade förutsättningar. Avsikten är att fallstudierna ska ge en bild av bredden i lärosätenas olika roller. Men resultaten ska inte ses som generaliserbara för grupper av lärosäten. Rapporten tar heller inte ställning till om styrnings- och resursfördelningssystemet är bra eller dåligt.

Tre aspekter är centrala för fallstudierna: verksamhetsgren, verksamhetens syfte och de arenor man verkar på. Baserat på verksamhetsgren går det att se i vilken utsträckning lärosätet ägnar sig åt utbildning och forskning. Utifrån syfte syns vad lärosätet ägnar sig åt inom utbildning respektive forskning. Arenor beskriver de nivåer – regionalt, nationellt, internationellt – inom vilka lärosätena verkar. Studien utgår från en övergripande frågeställning om lärosätenas samhälleliga roller och betydelser, samt två preciserade frågeställningar som var för sig inriktar sig på förväntningarna på lärosätena, respektive utfallet av verksamheten.

Undersökningen har genomförts med utgångspunkt från tidigare studier inom området, lärosätenas dokumentation i strategi- och måldokument, samt årsredovisningar, offentlig statistik, analys av vetenskapliga publikationer samt intervjuer med företrädare för lärosätenas ledningsfunktioner och med aktörer från deras omvärld. Utifrån dessa källor beskrivs högskolesektorns allmänna förutsättningar, och därpå de fyra lärosätenas specifika förutsättningar.

En generell observation är att högskolesektorn i hög utsträckning formas av externa förväntningar, krav och förutsättningar. Lärosätenas strategiska positionering är i väsentlig grad en spegling av dessa förväntningar, snarare än resultatet av egna, aktiva ambitioner. Trots en uttalad ambition att frigöra lärosätena från detaljstyrning av finansiering, organisation och ledning, kvarstår ett visst mönster av reaktivitet. Ambitionen från såväl statsmakten, finansiärer som lärosätena själva är att högskolorna ska bli mer profilerade men det verkar inte som om styr- och finansieringssystemet gynnar detta fullt ut.

De fyra studerade lärosätena är olika i många avseenden, vilket exempelvis illustreras av publikationsmönstren. Samtidigt framträder en viss likhet i lärosätenas strategiska tillvägagångssätt, där förutsättningar i deras omgivningar till väsentlig del präglar verksamheten. Lite förenklat kan man säga att lärosätena har ett mycket brett utbildningsuppdrag, vilket till stor del formas av en lokal och regional rekryteringav studenter. De utbildas för en regional arbetsmarknad. Inriktningen på forskningen är i stor utsträckning formad av samspelet med externa finansiärer och deras intressen. Basanslaget för forskning är i vissa fall för litet för att medge en tydlig och spetsig lärosätesstrategi för forskning. Samverkansuppgiften är relativt uniformt utformad, med likartade arbetsformer, strukturer och mål. Dessa omständigheter begränsar handlingsutrymmet för lärosätenas försök att hålla ihop verksamheterna och ge dem en så sammanhållen ram som möjligt.

Utbildningsverksamheten är det kanske allra tydligaste exemplet på omgivningens förväntningar. Den är ofta starkt orienterad mot regional kompetensförsörjning, inte minst mot offentlig sektor. Forskningen styrs på samma sätt av orienteringen mot olika typer av finansiärer. Lärosätenas samlade ramar styrs – kanske föga förvånande – av statsmakterna genom reglering, utvärderingssystem och varierande anslagstilldelning.